Filmen bygger på den sanna historien om Florence Foster Jenkins, en rik arvtagerska i New York som drömmer om att bli en stor operasångerska – trots sin totala avsaknad av musikalitet och sångförmåga. Den amerikanska ”sopranen” kunde bekosta sin sångkarriär och grammofoninspelningar tack vare sitt arv. Hennes sista konsert framfördes på New Yorks ledande scen - Carnegie Hall, drygt en månad före sin död 1944.

Marguerite är en bättre bemedlad kvinna som älskar att sjunga. Hon uppträder regelbundet för sina vänner, men ingen vågar berätta för henne att hon saknar talang. Problem uppstår när hon bestämmer sig för att ordna en stor publik konsert.

Florence Foster Jenkins is known as "the worst singer of all times" and yet she is a cult figure whose recordings still outsell many contemporary singers. Opera superstar Joyce DiDonato interprets the flamboyant "queen of dissonance". The involvement of the celebrated virtuoso makes it possible to contrast two different musical perspectives and gives viewers a vivid impression of the film's key conflict between inner delusion and external reality.